Fourteen.

Jag har köpt rosor och blåa kuddar. Lyssnat på musik i regn och sett främlingar kyssas. Jag har ätit lunch på vapiano och umgåtts med min kusin. Läst en novell om kärlek och övervägt att ge upp det. Ännu en gång har en underbar vecka passerat och det är inte förens nu, när jag sitter här- som jag inser hur mycket jag fyllt ut den med. Hur mycket meningslösa saker jag har gjort. Endast för att få annat i tankarna. Endast för att komma bort ifrån dig. Men såhär i efterhand så känns det ganska bra. Jag känner mig ganska bra. För jag kude inte haft det bättre. Kunde inte lyckats bättre. Att ta en fika kvart i tolv på en tisdag bara för att man egentligen inte vill hem till ensamheten kan ge väldigt mycket. Att skeda med en bästa kompis i mitten utav veckan gör att man kan skratta sig till söms och få morgondagen att kännas enklare. Att ta bussen hem istället för taxi, att köpa sushi istället för thai att bada istället för att duscha. Jag ni förstår, undantag förnöjer. Det gör att man minns. Och den här veckan kommer jag aldrig att glömma. Inte för att jag läste en bok istället för att kolla på film när jag inte kunde sova utan för att jag träffade dig. Kvart i tre på innegården. När himlen lös i en rödblå färg och fåglarna fortfarande var vakna. Just därför kommer jag att minnas denna vecka.